this is the collapse

för att ingen komma någonsin att orka läsa detta men det spelar ingen roll. jag ska inte skylla på dig för att du är som jag, inte har tid.

jag orkar egentligen inte blogga. ibland är det liksom roligt och typ skönt att skriva av sig eller berätta vad man har gjot men jag har fan inte tid för sånt just nu.
jag tror jag ärligt håller på att dö av stress. jag har inte varit hemma en endaste jävla helg sedan i början av augusti. den här månaden har jag varit på tre konserter, i gbg, trollhättan, sthlm, lindköping och skövde... jag har fullt upp i de kommande 2 helgerna än så länge vad jag vet. samtidigt så kommer alla prov och inlämningar i en endaste stor klump. och eftersom jag har bestämmt mig för att jag ska börja göra mina läxor nu detta året så har jag fullt upp med det tycker jag. mina föräldrar sätter sjukt stor press på mig eftersom jag måste skriva ihop tidningen till bhk. jag har fullt upp med djuren, att städa kaninburar, se till att alla har mat osv. hela tiden flyr jag till datorn fast jag ändå inte har tid.. och jag mår inte bättre av att sitta framför den här burken heller. mer sämre för att jag inte hinner med någonting annat.

ridningen tar otroligt mycket av min tid så jag har funderat flera gånger på att sluta. men det känns så fel för det är det jag ser fram emot hela veckan. att det ska bli lördag och att få tillbringa en hel dag i stallet.. och när man rider så är man så upptagen att jobba hästen och att få den att gå fin/arbeta under en så då har man inte tid för andra ångest tankar. men eftersom jag inte har tid för skolan och att det är omöjligt att sluta med databeroendet så blir kanske en utväg att sluta ridningen. men vaffan, ska jag behöva tvingas att sluta med någonting jag tivs med, som får mig att må bra för att få tid till att tillbringa ännu mer tid med helvetet? nejnejnej.

och alla bara klagar hela jävla tiden att jag aldrig har tid, att jag inte bryr mig om mina "vänner", att jag är en egoistisk människa. jag tänker inte säga vem men det är liksom en person som tycker att jag "byter vänner som kläder". det kan nog faktiskt stämma eftersom jag inte alls har många kläder >'<
nej men seriöst förlåt så hemskt mycket för jag älskar verkligen mina vänner. för att ni är så underbara och ställer upp när jag mår dåligt och behandlar er som skit (kläder?). och jag tänker alltid ställa upp för er <3

återträff med kofan i skara nästa vecka och jag ser fram emot detta gör mycket.
och någon helg nästa månad tänker jag åka till gbg och träffa felicia för jag saknar dig sjukt mycket tjejen även om det bara var en vecka sedan vi sågs senast.
deborah, amanda, och allt annat sött folk jag träffade på miyavi, det var awesome. <3 theresa, saknar dig. joel, förlåt för att jag är en idiot. sara, förlåt för att jag är en skit stor idiot.
så det var allt jag ville säga.

och om ni undrar varför jag mår dåligt just nu och skriver sånna här pestimistiska saker beror inte bara på att jag är sönder stressad utan att allting händer samtidigt, ena dagen är det världens motvind, andra är som livet leker. men det har hännt en sak som inte enbart handlar om mig. elin olsson är vet, men det är också den ända. och om jag inte hade sagt det till dig så hade jag inte kunnat överleva dagen... eller något. ily

och jag skiter väl fan i stavfel och stor boksav. det är, de patetiska personer som läser detta, problem!